Legitimation för lärare och förskollärare, Skolverket

Kommentarer till föreskrifter ”Legitimation för lärare och förskollärare." Introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. Reviderad version 2013. Skolverket.

Mina kommentarer och tankar i röd- och kursiverad stil.

1.    Inledning

Riksdagen beslutade de 2 mars 2011 om införande av legitimationssystem för lärare och förskollärare.

Bestämmelser om legitimation för lärare och förskolläraren

Skolverkets föreskrift om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare baseras på bestämmelser i skollagen, förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor (benämns här som behörighetsförordning) samt olika läroplaner för olika utbildningar.

Med undervisning avses skollagen definition: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

Med utbildning avses skollagens definition: den verksamhet inom vilken undervisning sker mot bestämda mål.

Föreskrifter är bindande och ska följas.

Skolverkets föreskrifter innehåller bestämmelser om

1.     Den introduktionsperiod som en lärare och en förskollärare … måste genomgå för att kunna bli legitimerad,

2.     Kompetensprofiler som anger vad som krävs för att bedömas som lämplig att driva undervisning…

Vissa bestämmelser om introduktionsperioden, mentorn och lämplighetsbedömningen finns i … förordningen … om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. …

Rektor eller förskolechef får inte uppdra åt annan att ansvara för de uppgifter som framgår av dessa föreskrifter.

 

2.    Vad är en introduktionsperiod?

En lärare eller förskollärare ska efter sin examination göra en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak motsvarar examen. Introduktionsperioden ska vara genomförd med tillfredsställande resultat. Därefter kan läraren eller förskolläraren söka legitimation. Bedömning gäller kunskaper, färdigheter och förhållningssätt gentemot barn och elever, föräldrar och kollegor. Undervisningen ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, i enlighet med lagar, förordningar och övriga styrdokument. Lärare och förskollärare förväntas, med stöd av en mentor, ta ett så gott som fullt lärare- eller förskolläraransvar under introduktionsperioden.

Här sägs inget om att adepten ska driva en verksamhetsutveckling (alt. utveckling av arbetslaget), som jag kunde läsa om i ”Mentorskap i skola och förskola”. Jag kan tänka mig att det är fackförbunden som tar chansen att försöka höja statusen för lärar- och förskolläraryrket genom att ge sporra mentorerna att tillsammans med adepterna få in ett nytt och verksamhetsfrämjande arbetssätt.  Och det tycker jag är bra. Men då ska både mentorn och adepten få tid för detta, och att även arbetslaget involveras.

3.    Varför behövs en introduktionsperiod?

Introduktionsperioden är en process som ger lärare och förskollärare en möjlighet att visa och vidareutveckla sina kommunikativa förmågor: sin didaktiska kompetens, ledarskaps- och relationskompetens. Genom det stör som läraren eller förskolläraren får kan den komplexa verksamhet som förskolan och skolan utgör bli enklare att möta. Det är viktigt att introduktionsperioden inte ses som en omprövning av lärarens eller förskollärarens examen utan som en kvalitetssäkring av utbildningen där läraren eller förskolläraren ska visa hur kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som uppnåtts under lärar- eller förskollärarutbildningen kan omsättas i den dagliga undervisningen.

Detta motsäger inte om det blir en ändring av legitimationsförfarandet, lärare och förskollärare kan få ut sin legitimation direkt efter examen, och därefter och tillsammans med en mentor, komma in i yrkets vardag, utveckla sina färdigheter och implementera ett utvecklande arbetssätt; observation, dokumentation, reflektion och vidareutveckling.  Jag hoppas att det snart blir ändring på introduktionsperiodens syfte – att både utveckla adepten och samla in underlag för bedömningsunderlag, till att bara utveckla adepten och kanske utveckla hela arbetslaget.

 Syftet med introduktionsperioden

Skolverkets föreskrifter att introduktionsperioden ska syfta till att

1.     Ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan

2.     Stimulera till professionell utveckling

3.     Skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö för lärare och förskollärare

4.     Utveckla lärarens eller förskollärarens förståelse för skolan eller förskolan som arbetsplats samt för dess roll i samhället. 

Kommentarer

Aktuell forskning identifierar lärares kompetens som den viktigaste faktorn för kvaliteten i skolorna. Forskare betonar också att klassrummet måste öppnas upp - lärarna måste under rektorns ledning ges möjlighet att diskutera och pröva olika pedagogiska metoder för att kunna utveckla undervisningen . För detta krävs tid, ett bra diskussionsklimat, systematik och tydlig kommunikation. Europeiska kommissionen har därför utarbetat en handbok för introduktionsperioden. Ett av huvudbudskapen är att alla introduktionssystem behöver utveckla den nyutbildade läraren både yrkesmässigt, personligt och socialt.

Även detta tycker jag motsäger att introduktionsperioden både ska handla om att godkänna en legitimering och att utveckla en person i sitt yrke.

Yrkesmässighet

Med yrkesmässighet menas lärarens och förskollärarens kunskap om och engagemang i barnen och eleverna; deras utveckling och lärande. Yrkesmässighet, ämnesplaner och kurser, kunskaper i pedagogik och pedagogiks forskning. Läraren och förskolläraren ska ha kunskap om de delar av skollagen, de förordningar, föreskrifter och allmänna råd som de berörs av. Det är viktigt att de är väl förtrogna med syftet med utbildningen inom förskolan och de olika skolformerna, hur utbildningen ska struktureras, att utbildningen ska vara likvärdig och att barnets och elevens bästa ska vara utgångspunkt.

Yrkesmässighet kommer även till uttryck t.ex. genom planering, bedömning, betygsättning och utvärdering, samarbete samt reflektion.

Undervisning är självklart det centrala men i yrkesmässighet ingår även hur läraren och förskolläraren kommunicerar sitt kunnande, ledarskap och sin relationskompetens främst i mötet med barnen och eleverna. En utvecklad kommunikativ förmåga är oumbärlig i lärarens och förskollärarens yrkeskompetens.

Det jag tycker glöms här är ”relation”. Det krävs någon form av relation mellan barn/elev och lärare/förskollärare för att det ska kunna ske ett lärande. Men jag tycker man kan läsa in ”relation” som en del i ”kommunikativ förmåga”.

Yrkesetik

Lärarnas yrkesetik formuleras av lärarnas intresseorganisationer genom Lärarnas yrkesetiska råd:

Yrkesetiska samtal och diskussioner är ett nödvändigt instrument för den som vill utveckla sin yrkesetiska kompetens och bli mer medveten om etiska val i vardagen. … syftet med yrkesetiken är framför allt att värna eleverna och deras rätt till undervisning av hög kvalitet. I förhållande till eleverna har lärare en maktposition och genom ett yrkesetiskt förhållningssätt kan vi balansera de risker som det innebär. …

Under introduktionsperioden ska lärares och förskollärares etiska regler komma till uttryck inom områden som omsorg, respekt, tillit och integritet. Reglerna sätter demokrati, öppenhet, mångfald och tron på alla barns och elevers möjligheter i centrum.

Det yrkesetiska rådet har utarbetat ett särskilt stödmaterial för introduktionsperioden som finns på deras webbplats www.lararyrkestik.se.

Yrkesetik har vi inte pratar så mycket om, inte heller läst om. Tas det förgivet? yrkesetik berör och kommer in i allt arbete under hela dagen, både i arbetet med barn/elever, samarbete med kollegor och med föräldrar och i planering av undervisning. Och kanske är det så att, särskilt vi som arbetar med små barn och är mer intimt nära både dem och familjen, detta med yrkesetik med oss. Men därmed inte sagt att vi oavsiktligt kan trampa över gränsen. Så det är något som vi måste diskutera emellanåt.

Personligt och socialt.

Introduktionsperioden kan medverka till att öka lärarens eller förskollärarens kompetens, självförtroende och tillhörighet genom en god kommunikation med arbetslaget, mentorn och rektorn eller förskolechefen. Det är därför viktigt att arbetsklimatet är tillåtande och att arbetsorganisationen ger många tillfällen till diskussion och reflektion. 

Det sägs inget om vem som ska se till att det blir ett bra arbetsklimat som är tillåtande. Ytterst ligger det ansvaret på rektorn/förskolechefen, men i första hand är det arbetslaget självt som ska se till att deras arbetsklimat är bra. Men om adepten kommer till ett arbetslag som inte fungerar kan det äventyra adeptens legitimation. Att byta arbetes plats är kanske inte så lätt för en nybliven förskollärare.

Introduktionsperioden syftar också till att läraren eller förskolläraren snabbt ska komma in i sitt yrkes sociala gemenskap och genom olika samarbeten lära känna arbetskamrater, föräldrar, barn och elever. Här har mentorn som samtalspartner en nyckelroll genom att förklara yrkets organisation för den nyanställda och delge både skrivna och oskrivna normer och värden.

Vi har diskuterat och jag har läst om mentorn ska vara anställd på samma förskola/skola som adepten eller inte. De flesta, och jag med, tror att det är ett hinder mer än hjälp om adepten och mentorn känner varandra innan introduktionsperioden (mentorn har förutfattade meningar om adepten och kan han ha svårt att se bakom dessa, när adepten förklara hur han/hon känner, tänker och har för syfte). Om mentorn inte arbetar på adeptens förskola/skola kan han/hon inte förklara de oskrivna normer och värden som förekommer på adeptens arbetsplats. Och jag ser inte att det är mentorns jobb att göra det i vilket fall som helst. Det är något som adepten, i reflekterande samtal med mentorn, helst ska få syn på själv. Och kanske ta upp de med arbetslaget – varför dessa normer och värden? För vem finns de?

Stimulera till professionell utveckling

Sammantaget bidrar utveckling av yrkesmässighet, oresonlig utveckling och socialt stöd till en förståelse av skolan/förskolan som arbetsplats och dess roll i samhället. Lärarens och förskollärarens uppgift är att, med styrdokumenten som utgångspunkt, förbättra utbildningens och undervisningens kvalitet och därmed förutsättningarna för barnens och elevernas utveckling och lärande.

Förskolläraren ska därför följa upp och analysera barnens utveckling och lärande och i samband med detta reflektera över och utvärdera sitt arbete med att utmana och stimulera barn.

Att stimulera professionell utveckling kommer därmed inte enbart den enskilde läraren eller förskolläraren till godo utan läraren uppdrag är även att bidra till hela förskolans eller skolans utvecklingsarbete. Läraren och förskolläraren är på så sätt delaktiga i att bidra till en yrkesgemensam kunskapsbas.

Här sägs att adepten ska bidra till skolans/förskolans utveckling och till en yrkesgemensam kunskapsbas. Detta ligger i yrkesprofessionens uppdrag, att utveckla sin egen yrkesverksamhet och genom samarbete och reflektion med arbetslaget även utveckla arbetet på avdelningen. Underförstått så är det mentorn som ska coacha adepten att göra detta arbete. Men som jag sagt tidigare så anser jag att adepten har tillräckligt med att få ihop sin egen vardag: skapa relationer till barn/elever, planera, genomföra, utvärdera samt dokumentera, samarbeta och reflektera med kollegor, skapa en relation och ha dialog med föräldrar.

4.    Hur planeras en introduktionsperiod?

Enligt skollagen är det huvudmannen som ansvarar för att personalen i förskolan och skolan ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen har även ansvaret för att skolenheten har behöriga lärare eller förskollärare. Rektorn eller förskolechefen är dock de personer som bäst kan överblicka vilken lärar- eller förskollärarkompetens det finns inom skolenheten och hur den bäst kan utnyttjas samt vilket behov av kompetensutveckling som finns. Rektorn och förskolechefen har också enligt läroplanen ett ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att den professionellt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Även det mentorskap som introduktionsperioden medför kan kräva kompetensutveckling, eftersom det kan vara en ny och ovan situation även för skickliga och erfarna lärare och förskollärare.

Att mentorn måste ha utbildning är tydligt: det är mycket nytt: nya regler och syften/mål, samtalstekniker mm. Men här antyds att även andra på enheten/i arbetslaget kan behöva kompetensutveckling inom området. De skulle tex. få diskutera och reflektera över kompetensprofilerna och vad de innebär – för den nya kollegan och för dem själva. Mentorn skulle kunna hjälpa till med detta (vara handledare) eller så kan arbetslager/hela förskolans pedagoger diskutera detta på egen hand. På så sätt skulle introduktionsperioden bli en kompetens utveckling för arbetslaget/förskolan.

Introduktionsperiodens längd

Den sammanlagda tjänstföringen ska motsvara minst ett läsår på heltid.

Kommentarer

Introduktionsperioden kan förläggas över längre tid än ett läsår (läsår = motsvarar en höst- och vårtermin). Om perioden förlängs är det viktigt att den ändå tillgodoser den kompetensprofil som ligger till grund för bedömning av lämplighet att bedriva undervisning.

Att genoför introduktionsperioden på flera arbetsplatser

Det är möjligt att genomföra introduktionsperioden på flera arbetsplatser, men det får inte bli så korta att det blir omöjligt att kunna arbeta med stöd av en mentor och kunna arbeta med alla arbetsuppgifter som en förskollärare alternativt lärare gör under ett läsår.

Detta måste ses som en nödlösning. Adepten får skapa dubbelt så många relationer med elever/barn, föräldrar och kollegor. Det tar tid och kraft. Är arbetsplatserna på olika enheter kan det råda helt olika förutsättningar genom olik arbetssätt, olika pedagogik, personaltäthet, mm.  Detta är också något som är svårt som ny, att förhålla sig till innan det blir en del av vardagen.

Mentor under introduktionsperioden

Skolverket föreskrifter att rektorn eller förskolechefen ska utse en mentor till den lärare eller förskollärare som genomför introduktionsperioden. Mentorn ska så långt det är möjligt ha samma behörighet som läraren eller förskolläraren. 

Kommentarer

Utgångspunkten måste vara att det ska vara rimligt och genomförbart att finna en lämplig mentor till den nye läraren. Det kan t.ex. vara nödvändigt att samarbeta med andra huvudmän eller skolor för att finna legitimerade lärare eller förskollärare som kan fungera som mentorer. Enligt behörighetsförordningen är det möjligt att utnyttja mentorer från andra skolformer.

Vi har diskuterat för- och nackdelar med att mentorn arbetar på samma förskola/skola som adepten. Här är ännu en nackdel: det finns adepter med inriktningar som inte finns på skolan/förskolan, t.ex. träslöjdlärare, lärare/förskollärare med specialpedagogisk inriktning. Jag anser att för att skapa förutsättningar för en bra introduktionsperiod bör en mentor med samma kompetens lånas från någon annan skola/förskola.

Kan vilken lärare eller förskollärare som helst vara mentor?

Det är viktigt att mentorn är kompetent att fullfölja sitt uppdrag. Mentorn ska ha insikt i vad som fröväntas av dem, vilka skyldigheter de har och vilket hörhållningssätt de ska inta till läraren eller förskolläraren respektive rektorn eller förskolechefen. Nätverk där man kan diskutera problem med andra mentorer kan vara ett stöd.

Med andra ord är det viktigt med utbildning och att få godkänt både av den praktiska biten och av teoridelen (regler, förordningar och teorin runt samtal).

 En plan för introduktionsperioden

Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att introduktionsperioden planeras på sådant sätt att läraren eller förskolläraren ges tillräckligt stöd utifrån tidigare kunskaper, erfarenheter och förmåga att fungera självständigt i sin yrkesroll. Rektorn eller förskolechefen ska även se till att mentorn har tillräckligt stöd för att kunna fullgöra sin uppgift.

Så som vi läst om tidigare och diskuterat: eftersom planen ska bygga på vad adepten redan kan visar det att adepten ska (ges förutsättningar för att) utvecklas under introduktionsperioden.

Planen ska ge läraren eller förskolläraren möjlighet att systematiskt planera, följa upp och utvärdera undervisningen. Läraren eller förskolläraren ska själva kunna påverka hur det egna utvecklingsbehovet under introduktionsperioden bör tillgodoses.

Adepten ska kunna påverka hur utvecklingsbehoven tillgodoses, men kan behöva hjälp med att förstå vilka utvecklingsbehov han/hon har. Eftersom mentorn inte är med i adeptens verksamhet kan adepten få syn på detta genom samtal med kollegor.

Skolverket föreskriver vidare att förskolechefen ska utforma planen så att förskolläraren ges möjlighet att fullgöra så många av yrkets uppgifter som möjligt. Ansvara för pedagogiskt arbete med barn i förskolans alla åldersgrupper och utvecklingssamtal ska ingå.

En liten parantes: det slår mig hur många ”runt om kring”-arbetsuppgifter som vi förskollärare och barnskötare gör: skaffar vikarier, skriver in vår sjuk- och friskanmälan, anmäler till vaktmästare, tvättar sängkläder, slänger skräp, tvättar leksaker, ringer in antalet barn och vuxna till skolköket osv. Dessa ser vi inte i ”kompetensprofilen”.

Skolverket föreskriver att mentorn ska bidra med underlag till rektorns eller förskolechefens plan genom att uppmärksamma lärarens eller förskollärarens utvecklingsbehov. Mentorn ska även ge individuellt stöd till läraren eller förskolläraren och regelbundet följa lärarens eller förskollärarens arbete.

Kommentarer

Det är huvudmannen som avgör hur tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. Rektorn eller förskolechefen behöver därför planera hur mycket tid som ska sättas av för sig själv, mentorn och läraren/förskolläraren för att ge Han/hon goda förutsättningar att komma in i yrket.

Det verka betyda att alla adepter får lika mycket tid: huvudmannen vet inte om adepten är behov av mycket eller lite stöd. Sedan om tiden behöver utökas eller inte är något som huvudmannen får avgör i efterhand.

Mentorn ger stöd och råd…

Det är viktigt att mentorn kan ge både kunskaps- och erfarenhetsbaserade råd till den nyutbildade.

Mentorn observerar regelbundet läraren eller förskolläraren i undervisningssituationen och i utbildningen i övrigt. Läraren eller förskolläraren kan naturligtvis också observera sin mentors undervisning. Det finns olika strategier för mentorskap. Dessa ser naturligtvis olika ut men det centrala är att observera lärarens eller förskollärarens såväl didaktiska förmåga som förhållningssätt och tilltro till barnets och elevens förmåga. Mentorns ansvar är att ge återkoppling på dessa förmågor. Att återkoppla detta och även lämna synpunkter på planering, val av dokumentation etc. leder till att läraren eller förskolläraren reflekterar över det egna agerandet och på så sätt får verktyg inför liknade situationer. Det är också centralt att mentorn tillsammans med läraren eller förskolläraren planerar aktiviteter utifrån det stöd som den enskilde läraren eller förskolläraren behöver.

Mentorn förväntas hjälpa läraren eller förskolläraren att använda och bemöta all sorts kritik på ett konstruktivt sätt för att ytterligare utveckla sin professionalism.

Här sägs det klart att mentorn ska observera adepten i sin undervisning och i arbetet i övrigt. Så vitt jag förstått gör inte mentorer i Mölndal några sådana observationer. (varför vet jag inte, kan vara att det kräver tid). Jag tycker det hade underlättat både att få syn på de områden som adepten behöver utvecklas i och som gemensam grund för mentorn och adepten att ha diskussioner och reflektioner omkring.

… men det är rektorn eller förskolechefen som ansvarar för och gör bedömningen.

Mentorn ska delta i samtal med rektorn/förskolechefen om adepten och bidra med sin kunskap om hur adepten utövar yrket. Mentorn ska också signalera till rektorn/förskolechefen om det visar sig att adepten bedöms få svårigheter i yrket. Det är viktigt att det som framkommer är sådant som adepten själv är medveten om.

Skolverket vill understryka att mentorns huvudsakliga uppgift är att ge det stöd och de råd som adepten behöver. Mentorn är inte ansvarig för bedömningen. Rektorn eller förskolechefen är ytterst ansvarig för adeptens introduktion och ska även observera adepten i utbildningen och undervisningen. Rektorn eller förskolechefen har det yttersta ansvaret för adeptens arbete under introduktionsperioden.

Åter igen: mentorn sitter på två stolar och kommer att bli en betydande del i insamlandet av bedömningsunderlag. Rektorn/förskolechefen har inte tid att observera sin adept så ofta som kanske skulle vara nödvändigt för att göra en bra bedömning. Så det kan bli svårt för mentorn att i huvudsak ge stöd och råd, att utveckla adepten. Svårt vad det gäller tid men också vad det gäller adeptens tillit, som kan behöva visa sina svagheter men inte vågar risker sin legitimation.

Särskilt om bedömning och betygsättning

Enligt skollagen är det den legitimerade läraren eller förskolläraren som ansvarar för den undervisning som han eller hon bedriver. Endast legitimerade lärare, med vissa undantag, får självständigt sätta betyg. Däremot får alla lärare självständigt ansvara för den individuella utvecklingsplanen. 

Förskolläraren ska fortlöpande föra samtal med barnets utveckling och lärande. Enligt Lpfö ansvarar förskolläraren för innehåll, utformning och genomförande av utvecklingssamtalet. Det är därför viktigt att även förskolläraren (så som läraren) får möjlighet att diskutera och reflektera över utvecklingssamtal.

Här ser jag en stor skillnad: lärare (som kanske inte ens har officiell lärarutbildning) får göra en iup, men en barnskötare får inte göra en motsvarande iup för förskolebarnen. Det är – åtminstone på de förskolor som jag arbetat på – när man utformar innehållet i utvecklingssamtalet som man för samman de observationer och dokumentationer som alla i arbetslaget har bidragit med, som man strukturerar upp en utvecklingsplan (vad kan detta barn och vad behöver det?)  Med andra ord en legitimerad lärare i skolan sätter betyg, medan de legitimerade förskollärarna både bedömer och gör en utvecklingsplan och dessutom genomför samtalen med föräldrar. En tröst är att en lärare kan ha fler elever att betygsätta än vad en förskollärare har att ha samtal om (min gissning).

Mentorskap är individuellt…

Individuellt mentorskap innebär individuell handledning. En mentor kan naturligtvis ge stöd och råd till flera lärare eller förskollärare samtidigt, men dessa behöver då få individuell handledning. Mentorskap för en grupp riskerar att leda till att mentorn inte i tillräcklig utsträckning kan engagera sig i enskilda personer. Även här kan nätverk fungera som diskussionsforum och stöd för läraren eller förskollärare. Kollegiala samtal och arbetet i lärarlaget bidrar naturligtvis även till vidareutveckling av lärares och förskollärares kompetens.

Jag ser fördelar både med enskild handledning och samtal i grupp. Kanske några gånger enskilt och några gånger tillsammans med andra adepter?

 … men en lärare eller förskollärare kan ha två mentorer.

Som framgått tidigare kan en lärare eller förskollärare dela introduktionsperioden mellan olika skolformer för att exempelvis uppnå en heltidstjänst, och det är då rimligt att mentorskapet delas så att mentors erfarenheter kommer till sin rätt på bästa sätt.

Ja, kanske om det är stor skillnad mellan skolformerna, t.ex. matematik på gymnasiet och idrott och hälsa på grundskola. Men med tanke på att det tar tid och kraft att etablera en relation tycker jag inte man ska bryta samarbetet i första taget – i alla fall om relationen mentor-adept är givande och utvecklande för adepten.

Dokumentation av introduktionsperioden

Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att lärarens eller förskollärarens arbete och resultat under introduktionsperioden dokumenterares. Det ska framgå av dokumentationen vad läraren eller förskolläraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes.

Dokumentationen ska utgå från kompetensprofilens kommunikationsoråd: möte med eleven eller barnet, ledarskap och samverkan.

Skolverket föreskriver vidare att rektorn eller förskolechefen ska dokumenterar sina observationer, uppföljningen och bedömningen.

Mentorn ska dokumentera observationer och samtal.

Läraren och förskolläraren ska dokumentera sitt arbete.

Här står också tydligt att mentorn ska dokumentera observationer, med andra ord måste mentorn göra observationer (som ska utgå från kompetensprofilen). 

Kommentarer

Dokumentationen behöver inte alltid vara skriftlig, den kan vara inspelade samtal (eller videoinspelade?). Avgörande för om läraren eller förskolläraren är lämplig att bedriva undervisning som legitimerad lärare är kvaliteten i den undervisning och utbildning som bedrivs under introduktionsperioden. Läraren och förskolläraren behöver därför i dokumentationen visa

·        Sina utgångspunkter i planeringen, hur undervisningen, utbildningen eller valideringen genomförs och utvärderingar av undervisning och utbildningen

·        Sin teoretiska förankring när det gäller lärande och undervisning

·        Sin förmåga att reflektera över och utveckla sin undervisning och sitt ledarskap i mötet med barn eller elever samt

·        Sin förmåga att amverka med kollegor och vårdnadshavare, kommunicera med och stötta baren eller elever, etc.

Rektorns respektive förskolechefens dokumentation behövs som underlag för revidering av den individuella planeringen och för den slutliga bedömningen.

5.    Lämplighetsprövning

För en likvärdig bedömning måste en lämplighetsprövning utifrån kompetensprofiler som speglar vilka kompetenser som är viktiga och nödvändiga för att kunna fungera som en professionell lärare eller förskollärare. Kompetensprofilerna har sin utgångspunkt i högskoleförordningens examensordning för de olika lärarkategorierna m.f. samtliga kompetenser är möjliga att utveckla och förbättra. Kompetensprofilerna är även en viktig utgångspunkt för den som ska vara mentor, så att denne kan ge adekvat stöd i förhållande till vad en lärare eller förskollärare förväntas klara av när introduktionsperioden är slutförd.

Läroplanerna ger instruktioner för hur normer och värden ska omsättas i praktisk vardaglig handling och vilka uppgifter som åligger förskolläraren och läraren. Det är sedan rektorn eller förskolechefen som ska bedöma hur kvaliteten och yrkesmässigheten kommer till uttryck i den dagliga verksamheten utifrån kompetensprofiler.

Mentorn och adepten ska utgå från kompetensprofilen och den läroplan som adepten arbetar utifrån, och utifrån dessa ta reda på vad adepten behöver utveckla. även om det blir så att lärare och förskollärare får sin legitimation direkt vid examinationen – som det talas om att det kommer att bli – så ser jag ingen anledning att ändra på dessa utgångspunkter var det gäller mentorskapsarbetet.

Bedömning under introduktionsperioden

Skolverket föreskriver att under introduktionsperioden ska rektorn eller förskolechefen vid minst tre tillfällen bedöma lärrens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning. Bedömningen ska föras utifrån de kompetensprofiler som gäller.

Rektorn/förskolechefen ska vid sin bedömning ta hänsyn till progressionen i lärarens/förskollärarens utveckling. Rektorn/förskolechefen ska därför i sin plan ange när under introduktionsperioden det kan vara rimligt att stämma av varje enskild punkt.

Bedömningen ska utgå från gruppens sammansättning och individens förutsättningar.

Samtliga punkter i kompetensprofilen ska vara bedömda senast vid det sista bedömningstillfället.

Kompetensprofilen är uppdelad i fyra punkter, som ska bli bedömda. Men om man delar upp dem blir det 59 aspekter som förskolläraren ska bli bedömd i (se Mentorskap i skola och förskola, s 152).  Med andra ord kan inte förskolechefen hinna se alla dessa under tre observationer (som gissningsvis inte kommer att handla om tre heldagar). Det mesta av dokumentationsmaterialet kommer han/hon behöva få in från mentorn och får adepten.

Kommentarer

Läraren och förskolläraren är redan utbildade men under introduktionsperioden ska ämneskunskaper och pedagogisk grundsyn omsättas i praktiken i det dagliga mötet med barn och elever. Lärare och förskollärare kommer nu att få fler uppgifter som ska utföras samtidigt och möta hur barn, elever, arbetskamrater och vårdnadshavare uppfattar verksamheten. Lärare och förskollärare kommer att ingå i ett system där man är beroende av samarbete.

En svårighet för alla lärare och förskollärare, och inte minst för den som är ny i yrket, är att avgränsa sitt uppdrag. Under introduktionsperioden fyller mentorn en viktig funktion vad det gäller att identifiera tillfällen när det är befogat att söka stöd hos andra personalgrupper, till exempel hos elevhälsan.

För att stimulera lärarens och förskollärarens utveckling behöver diskussionsklimatet vara öppet och misstag ses som lärtillfällen att korrigera felet.

En sund syn på lärande tycker jag – om man inte gör fel kan man aldrig lära sig något nytt (då kunde man ju det redan från början). Här är första gången (tror jag) det står klart och tydligt att det är förmåga att hantera och få grepp över helheten i de vardagliga situationerna som är det första som alla lärare måste lära sig att hantera. Därefter kan utveckling av undervisning eller annan verksamhetsutveckling ta vid. Även som mentor måste man inse sina gränser. Mentorn är en kollega som agerar bollplank: ta emot problemet och bolla det vidare.

Stöd för rektorn och förskolechefen

Som en hjälp för rektorn och förskolechefen att genomföra bedömningarna har Skolverket utformat frågor som är kopplade till kompetensprofilen. Dessa finna som ifyllbara Word-dokument på Skolverkets Webbplats. Hela eller delar kan användas eller omformuleras för att passa verksamheten.

Jag har inte sett frågorna, kan kanske vara bra. Jag är lite rädd för att de används som ett avbokningsformulär och att man missar ta med lärarens förutsättningar, barngruppens sammansättning mm.

Förskolan

Den kompetenta förskolläraren arbetar medvetet för att skapa en god lärandemiljö som är utmanande och simulerande och lockar till lek och aktivitet. För att ta reda på om förskolan skapar goda villkor för barn att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner behöver förskolläraren kontinuerligt och systematiskt observera, dokumentera, följa upp och analysera varje barns lärprocesser och lärstrategier. Samtidigt handlar det om att observera, dokumentera och följa upp hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns lärande, utveckling och delaktighet.

Det trycks mycket på dokumentation och reflektion i texten och andra texter som jag läst under kursen. Mest understyrks detta i texter som riktar sig mot skolan. Jag kan tänka mig att vi i förskolan har en tradition att arbeta i arbetslag och där med också att dokumenterar (genom foton, anteckningar mm) och att reflektera (även om vi pratar om banen/barngruppen och kanske inte alltid skriver ner det). Den traditionen har man inte i skolan. Det är svårt att reflektera själv, utan att få bolla tankar med någon. Lärarens undervisningsstrategi kan därför förbli oreflekterad. Förskollärarna behöver också bli bättre på dokumentation, att reflektera och pröva andra lösningar. Och det är därför alla dessa böcker trycker så hårt på att detta ska utvecklas till att bli en förgivet tagen del i alla skolformer.

Yttrande över lämplighet

Det är rektor/förskolechef som ska, i samråd med mentorn, ge ett skriftligt omdöme om huruvida adepten kan klara sitt yrke tillfredställande eller icke tillfredställande.

Kommentarer

En lärare eller förskollärare som har tjänstgjort sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande på heltid kan begära ett yttrande om sin lämplighet från rektorn eller förskolechefen och därefter ansöka om legitimation.

Rektorns och förskolechefens yttrande om lämplighet kommer att ingå i Skolverkets bedömningsunderlag. Skolverkets beslut kan överklagas.

Kompetensprofiler

Kompetensprofil för förskolläraren

Möte med barnet

I mötet med barnet ska förskolläraren visa sin förmåga att

1.     Bedöma och dokumentera det enskilda barnets behov och utforma utbildning så att barnet får det stöd, den hjälp och de utmaningar barnet behöver.

2.     Utforma undervisningen i enlighet med de nationella målen i läroplanen och anpassa utbildningen till såväl det enskilda barnet som till barngruppen, sammanhanget och situationen.

3.     Ta ansvar för att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande genom att erbjuda en pedagogisk miljö där lärandet sker i vardagliga, lekfulla och för barnet funktionella sammanhang.

4.     Ha ett medvetet och engagerat förhållningssätt till barnets möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen för språk, matematik, naturvetenskap och teknik.

5.     Ta ansvar för att följa upp och kommunicera barnets lärande och utveckling med föräldrar.

 

Ledarskap

I sitt ledarskap ska förskolläraren visa sin förmåga att

1.     Leda och organisera arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas som grundar sig på ömsesidig respekt och samarbete.

2.     Se fördelar med barns olikheter och genom detta stimulera barnens sociala gemenskap och ansvarskänsla.

3.     Ha en god relation till barnen som karakteriseras av ömsesidig respekt, förtroendefullt förhållningssätt samt positiva förväntningar.

4.     Skydda varje barn mot skada, kränkningar och trakasserier.

5.     Låta barnen utveckla sina förmågor oberoende av könstillhörighet.

Samverkan

I sin samverkan ska förskolläraren visa sin förmåga att

1.     Vara saklig och objektiv i yrkesutövningen och därmed kunna uppfattas som rättvis av barnen.

2.     Ha ett nära samarbete med kollegor och föräldrar.

3.     Delta i förskolans kontakter med samhället i övrigt.

4.     Respektera såväl kollegor som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i den dagliga verksamheten.

5.     Förstå och följa den människo- och kunskapssyn som förskollärares yrkesetik vilar på samt diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden.

 

Ansvar för lärande och yrkesutveckling

Skolverket föreskriver att förskolläraren ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och sin egen yrkesutveckling, genom att

1.     På ett systematiskt sätt reflektera över sitt praktiska arbete enskilt och tillsammans med andra.

2.     Bedöma vilken effekt olika insatser har och anpassa arbetet därefter.

3.     Tillänga sig aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

4.     Bedöma sitt eget behov av kompetensutveckling.

 

Vad som slår mig är att inget av den sociala biten är med. Jag menar då mycket av det som står under värdegrunden i Lpfö, bland annat att

”Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.

Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra män­niskors situation. … Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.” Lpfö s.4.

Detta är som det också står i Lpfö inte enbart förskollärarens uppgift. Dock är just denna biten viktig/grundläggande för barnet både som individ och som en lärande människa. Det är ändå många bitar att förhålla sig till. Och det är förståligt att studenter under VFU-perioderna inte hinner med allt detta.